"Åstadkomma" i stället för "göra"

Svenska kyrkan är duktig på att göra. Kyrkans honnörsbegrepp gudstjänst, diakoni, undervisning och mission sammanfattar den grundläggande uppgiften. Men märk: De handlar om uppgiften – vad vi ska göra!

För att höja blicken måste vi börja prata om vad församlingen ska åstadkomma när vi utför uppgiften. Vad blir resultatet, effekten? Och för att bestämma vad vi vill åstadkomma måste vi vara på det klara med vad kyrkan är. Och då är vi där igen: ”Att vara kyrka”.

De tre begreppen är–gör–åstadkommer är alltså verktyg för vårt funderande.
För att fokusera på vad vi vill åstadkomma (Detta kallas ibland för måldefinition) kan vi använda två enkla bilder:

Kyrkans skepp
Den första bilden liknar församlingen och kyrkan vid ett skepp. Det måste ha ansvarstagande ägare, en god kapten och duktig besättning. Då kan det hållas flytande och i god trim.
Men om blicken inte hålls lyft, med målet anat bortom horisonten, finns en stor risk att själva skeppet tar all uppmärksamhet. Att vara skepp blir då att hålla sig flytande och i gott skick.

När någon undrar ”Vart är vi egentligen på väg, vi har ju inte ens haft styrfart på flera månader?” blir alla plötsligt medvetna om att skeppet inte har något existensberättigande om det inte är på väg någonstans.

Därför ska alla berörda – och i synnerhet ägaren (kyrkorådet) och kaptenen (kyrkoherden) – ständigt kunna räta på ryggen i vardagsarbetet och med fast blick säga:

”Vi vet vart vi är på väg.
Vi vet hur vi ska komma dit.
Vi ansvarar för att det blir verklighet.
Vi har full koll på hur det går.”

Det innebär att allt underhållsarbete sker under färd. Kyrkans skepp är alltid på väg mot sitt mål!

Fruktträdet
Den andra bilden liknar kyrkan och församlingen vid ett fruktträd.
Se på det vackra och balanserade grenverket! Väl ansat och väl utvecklat. En bra organisation? Och titta nu: Det grönskar. Här ser vi en organisation som är väl rotad och förmår tillgodogöra sig näringen. Och som bonus börjar trädet till och med blomma!

Men – och här är poängen med liknelsen – detta vackra blommande träd duger bara att titta på. Det är först när fruktträdet bär frukt som det kommer till sin rätt. Frukten är det resultat som lämnar trädet och ger människor glädje och hälsa.

Låt oss därför ställa oss frågan: Om församlingen är ett fruktträd – vilken frukt ska det då bära?

[trädillustration: Emma Nordung]